Nautiska termer

Nautiska termer

Här följer en kort sammanställning av sjötermer. De allra vanligaste och mest allmänt kända är inte med.

Angöra Att närma sig land från sjön
Anlöpa Man anlöper hamn
Ansätta Att styva upp fartygets stående gods, vant, stag mm med ansättningsskruvar eller taljor
Avdrift Ett fartygs sidorörelse åt lä
Avhåll Att lägga ett tåg en eller flera törnar kring en pollare, krysshult
e.d. för att det ska vara enklare att hålla fast eller fira för hand
Bardun Stående gods som stöttar stångtopp till däck i akterlig riktning
Beknip Då en sladd är fastklämd mellan två föremål, så att den inte löper,
säger man att sladden är i beknip
Belägga Man belägger en ända genom att göra fast den med några
slag kryssvis kring en knap, pollare e.d.
Beslå Att göra fast ett bärgat segel till bom, mast eller
dylikt
Bestick eller
bestickföring
Att bestämma ett fartygs läge och den kurs man bör styra med hjälp av passare och gradskiva
Bidevind Ett fartyg, som ligger upp så mycket som möjligt mot vinden och därvid bibehåller bästa möjliga fart, segla bidevind
Bleke Vindstilla
Boga Boga av (avboga) ankaret gör man, då man flyttar det ut från fartyget, färdigt för användning
Bordvarts Nära relingen, närmare relingen
Bris Vind av måttlig styrka. Man skiljer på laber eller lätt, måttlig, frisk, styv och hård bris
Bräcka Sägs man göra, när man skoter ett segel mot vinden för att för eller akter ska falla undan vinden
Bära av Att med båtshake e.d. hindra att båten stöter
mot till exempel en kaj
Bärga Rädda ett föremål eller en människa ur vattnet. Bärga ett segel = ta in ett segel (motsatsen till att sätta ett segel)
Dejsa Att med vinden backande i seglen göra fart akteröver
Dikt Nära, så mycket det går. Exempel: segla dikt bidevind, lägga rodret styrbord dikt
Distansminut Nautisk mil, 1852 meter. Skrivs: M
Dragg Mindre ankare utan stock, vanligen med fyra armar. En bit draggar, då ankaret ej gripit fast utan släpar efter sjöbotten
Dävert En sorts lyftkran för att sätta ut och ta upp livbåtar, ankare o.d.
Falla av Att låta fartyget gira så att stäven avlägsnar sig från vindriktningen
Falla på är order till sjöfolk att hjälpa till med pågående arbete
Fendert Buffert av mjukt material för att uppta stötar vid tilläggning mm
Fira Att ge ut på ett tåg, så att det när som helst kan hållas an
Flaggspel Den flaggstång akter ut, på vilken nationalflaggan förs
Flygande Säges ett segel vara, som sätts från däck och vid bärgning tas helt in och alltså är löst från stående tackling
Fockendrevsudd Ja, det får du själv finna ut
Frimärke Linje som visar klart för grund
Fånglina Tåg, varmed båt förtöjs
Fördevind Ett fartyg seglar fördevind, om det har vinden in akter ifrån
Förfånga Att avlösa vakter och poster
Förhala Med hjälp av trossar flytta undan ett fartyg frän en förtöjningsplats till en annan
Förpik Utrymme längst förut i fartyget
Gaj Tåg, eller kätting, avsedd för stöttning av bomnock till exempel klyvarbomsgaj.
Gipa Att vända undan vinden
Gira Göra en avsiktlig eller oavsiktlig avvikning från kursen. Svänga
Hajning Sjöhävning, som ej bryter, vid strand eller inne i hamn
Hala Att dra i ett tåg, till exempel en talja. Man halar flaggan
Halgatt eller Halkip Beslag, genom vilka man leder tåg eller wire, till exempel förtöjningstrossar
Halv vind Man seglar för halv vind, då vinden kommer in rätt från sidan eller i närheten därav
Hanfot Tåg, vars båda andar är fasta och i vars bukt man anbringar den dragande kraften. Pikfallet brukar vara fästat i gaffeln med hanfot
Hissa Att lyfta något med hjälp av tåg eller talja, till exempel hissa båt, hissa flaggan
Hålla an en tross att inte släppa efter mer på trossen. Hålla an en båt = hålla fast en båt vid brygga eller fallrep
Hålla kurs att styra anbefalld kurs utan onödiga girar
Hålla ned mot styra mot ett visst föremål, till exempel en fyr
Hålla undan väja
Kapp 1) Överbyggnad över trappnedgång. 2) Ruff eller salong
Kardansk upphängning En anordning så att till exempel en kompass är horisontell även om fartyget rullar och stampar
Kink En ögla som bildas på tågvirke då det skjuts upp slarvigt
Klys Runt hål i fartygets bog eller låring, genom vilket ankarkätting o.d. leds ut
Knap Föremål, på vilket man lägger fast skot och fall
Knop och stek Knopar är knutar på en lina. Två linor kan förenas med en knop. Stek kallas ofta de sätt som man gör fast en tågända som man vill kunna ta loss igen
Krabb sjö Kort, toppig sjö
Krysshult Större knap
Kuling Vindstyrka på ca 14–21 sekundmeter
Ledvagn Båge av metall som leder skot eller block
Leva Ett segel lever, då det fladdrar i vinden
Levang Borste med långt skaft
Lik Tåg med vilket segel eller flagga är kantad
Litsa Med lina fästa ett segel vid mast, bom eller gaffel
Lova Med rodret bringa en segelbåt närmare vinden
Lovart Det håll från vilket vinden blåser
Det håll åt vilket vinden blåser
Läns 1) Segling med vinden in akter ifrån. 2) En båt åt läns när den är tom på slagvatten
Länsa 1) Segla med vinden in akter ifrån. 2) Avlägsna slagvatten
Mantåg Tågvirke som sträckts ovan relingarna som skydd för att besättningen ej ska gå över bord. Ofta leds ett mantåg genom upprätta stöttor
Marvatten Marvatten ligger en båt i, när den är fylld med vatten men ändå flyter
Moring Järnring, som sitter fast i strand, kaj e.d. för att användas vid förtöjning
Naja Binda fast med garn eller annat smäckert tågvirke
Namnsignal Anropssignal. Fartygets fyrstaviga internationella bokstavskod. SILJ för Sarpen
Namnvimpel Vimpel med fartygets namn som hissas i stortoppen.  Traditionellt på skutor
Natta däcket Blöta däcket, så att det ej skall gistna (torka och spricka)
Nock Yttersta änden av ett rundhult, t.ex. bom, mast o.d.
Nåt Mellanrum mellan däcks- och bordläggningsplankor
Palma hem Att raskt hala ett tåg hand för hand
Preventergaj Gaj som sätta på bommar för att förhindra ofrivilliga gippar
Rappa ur Ett skot kan rappa ur ett block, dvs löpa ut ur blocket
Rum sjö Öppet vatten
Rundhult Master, bommar, gafflar, rår, stänger och spiror på ett fartyg
Rymma Vinden sägs rymma, då den drar sig så att den kommer mer akter ifrån. Motsatsen kallas ”skralna”
Räcka en ända Att sträcka ut och fatta en ända, innan den ska användas/halas av flera man
Sejnfall Fall att hissa flaggor och signaler i
Signalställ Internationella signalflaggorna
Skaffa Äta
Skeppsbröd, skeppskex En hård brödsort som inte nämnvärt förändrades under förvaring, och som därför lämpade sig ombord på segelfartyg. Torra och ganska smaklösa brödbitar av utomordentlig styrka och hållfasthet. Idag används knäckebröd hellre.
Skralna Se ”rymma”
Skränsa Skränsa är att släppa efter på ett styvt tåg som ligger runt en pollare, en spelnock e.d.
Skära i en sladd eller ett sejnfall att trä sladden eller sejnfallet genom avsedda block eller hål
Sköra Pressa ett segel under härd vind, så det rämnar, eller på något annat sätt åstadkomma en reva i seglet
Sladdrond Kontroll att fall mm är uppkvejlat, ordning på däck etcetera alltså en kontroll av att fartyget är sjömansmässigt
Slingerräck Anordning för att hindra saker att komma i rörelse vid sjögång
Slå ut törnar att vid uppskjutning av ett tåg befria detta från kinkar
Släcka (slacka) Släcka (slacka) att släppa efter på ett styvhalat tåg
Slör Segling med vinden in på låringen (45 grader akter om tvärs)
Smult vatten Lugnt vatten, utan större vågor
Språng Däckslinjens höjning för- och akteröver
Stagvändning Att vända genom vinden
Sticka ut Ge ut på ett tåg
Sticka på Göra fast ett tåg vid ett föremål, t.ex. en flagga eller en rundhult
Styrfart Den minsta fart ett fartyg behöver göra för att lyda roder
Stå Kommando för att tillfälligt hejda en rörelse eller manöver, till exempel ”stå i spelet”
Svaj Ett fartyg ligger på svaj, då det är förtöjt vid boj eller ligger till ankars utan förtöjning vid land, så att det kan svänga fritt efter vinden
Tajt Uppsträckt, styvhalat
Tamp Änden på ett tåg
Törn 1) Ta törn = bära av. 2) Lägga en törn = lägga ett varv av ett tåg kring till exempel en pollare. 3) Styrtörn, vakttörn = den tid man ska stå till rors resp. ha vakten. 4) Törna ut = stiga upp. 5) Törna till = gå i arbete eller
ta emot vakt
Sätta av Att skjuta ut båten i samband med avgång från kaj från fartygets
sida med hjälp av båtshakar eller liknande
Vaka En båt vakar väl, om den går mjukt och lätt i sjön och ej tar vatten över sig
Vindöga Den punkt på horisonten, varifrån vinden tycks blåsa
Öppen vind Att segla för öppen vind = man kan styra önskad kurs utan att ligga bidevind, dvs att vinden är gynnsam
Överhalning Häftig rullningsrörelse orsakad av grov sjö, vind eller lastförskjutning